Sigrids skottlandströja

Här har ni Wee Levenwick, ännu en perfekt beskrivning från Brooklyn Tweed. Till skillnad från många andra mönster slipper man gissa, testa och göra egna uträkningar. I deras mönster finns alla mått man kan önska sig, förkortningar och speciella tekniker förklaras. Efter partier med ökningar och minskningar kommer alltid summeringar med hur många maskor man ska ha.

Det funkade jättebra att byta ut det dyra Brooklyn Tweed Shelter mot Cascades 220. Största delen gick på sticka 4, resten som kanter och sånt körde jag på två mindre storlekar.Skavankerna fick jag fason på i blockningen, Sigrid är glad för tröjan och nu kan jag kicka igång min egen skottlandströja.

Men jag blir nog inte färdig med Bedford innan vi lyfter till Edinburgh. Känns onödigt att hetsa, och det är i varmaste laget att hålla på med ull i större sjok just nu. Små bomullsprojekt däremot funkar bra en varm sommarkväll. I måndags var det träff kring phad thai och partyväskorna på vår gård. Fint som snus.

Nyanser av grönt

Det är väl i stort sett finliret som återstår på Sigrids skottlandströja. Kroppen stickade jag i ett nafs, men när de rundstickade ärmarna blev fula tappade jag farten. Nya kortare stickor löste det värsta, och jag hoppas blockningen rår på resten.

 

 Än så länge är det mest bara grönt på balkongen. Jag släpar jord, diskar krukor, skolar om och hoppas att det snart ska dingla röda, gula och svarta frukter här.

 Slutligen en halvvissen bild på den ärmlösa toppen jag stickar till mig själv, av fyndgarn från Syfestivalen. Rowan by Amy Butler, belle organic aran. Fifty-fifty av bomull och ull. När både fram- och bakstycke kommit förbi ärmhålen lägger man ihop hela kalaset och stickar resten på rundsticka.